Tjejen med dom gröna ögonen

Ikväll är näst sista natten i denna lägenhet för oss! WOHOOOO!! :-D
Janne kom med nyckeln ikväll, så imorgon går första flyttlasset!
Har redan börjat packa ner lägenheten, vi har båda varit rätt ivriga.. men den som väntar på nå kul, den väntar inte för länge och imorgon är det äntligen dags! Och sen har vi hela helgen på oss att pula runt i den nya :-) Jag fyller år på onsdag, väntar på leverans från ginza med grymt snygga t-shirts, jag fyller år på onsdag, det börjar sakta men säkert bli vår.. kan det bli så mycket bättre!?

På mitt extraknäck i fredags var det dags att lyfta ut fötterna som jag packar (små paket av brädor) på gården för att sedan lyftas upp på lastbilen och vidare köras till köparen. Well.. jag har blivit lite less att springa och fråga om hjälp hela tiden när detta skall göras. Så.. jag gick med bestämda steg mot traktorn och satt mig i den. Med tanken på att pappa har sagt till mig att första gången jag körde truck vad när jag var 6 år, hur svårt kan det vara tänkte jag och startade den. Jag har en förkärlek till stora fordon, Ingemars bil tillexempel. Guppandes åkte jag bort mot paketen med en fot på gaspedalen och andra dinglandes och snuddande mot golvet. Jag måste erkänna att jag kände mig ganska gullig och samtidgt rätt cool. Svarta arbetsbyxor med en morakniv och en tumstock i höger benficka (som används flitigt måste tilläggas!) med lite nonchalanta gula färgskvättar (efter en timmes målning.. ja, jag vet inte heller hur jag alltid lyckas på färgen på kläderna..) grå tröja och svart väst och självklart var radiolurarna på. Riktig häftig känsla att köra och manövrera ett sådant stort fordon. Och jag lyckas, lyckas t i l l o c h m e d ställa ett paket ovanpå det andra utan att tippa eller liknande! Wow.

Det är en ganska kul känsla att vara på ett företag med bara män anställda och göra samma sysslor som dom. Ibland kollar kunderna en extra gång, "det ä r en tjej!"

Tillbaka till Ingemars bil, när jag kör den (vilket jag gör så fort tillfälle ges) och lyssnar på Lisa Miskovsky, brad Paisley, Carrie Underwood eller annan skön musik känner jag mig odödlig, som en drottning på väg. Jag vet inte vad det är som gör att denna känsla innfinner sig, är det för att bilen är stor? Är det för att det inte är s å himla vanligt att tjejer kör sådana bilar? Jag vet inte vad det beror på, men bra härligt är det!

Kommer ihåg första gången jag körde den..jag och mina bröder var på väg upp till åre för en helgs skid och brädåkning för två år sen, (inte många månader jag haft mitt körkort då..) och jag kände mig så fruktansvärt liten bakom ratten då. Slingriga vägar och massa snö, får mig att tänka på vintrar vi varit i alperna, men det är andra historier..